Skolan p\u00e5 ditt s\u00e4tt (SPDS) f\u00f6retr\u00e4der barn som inte klarar av dagens skolmilj\u00f6, bland annat p\u00e5 grund av psykisk oh\u00e4lsa eller neuropsykiatriska funktionsvariationer. I v\u00e5rt remissvar till SOU 2024:94 v\u00e4lkomnar vi ambitionen att st\u00f6dja elever med l\u00e5g m\u00e5luppfyllelse, men anser att utredningen brister i f\u00f6rst\u00e5elsen f\u00f6r de mest utsatta barnens behov.<\/p>\n
Vi lyfter s\u00e4rskilt att:<\/p>\n
Vi f\u00f6resl\u00e5r bland annat: digital undervisning vid fr\u00e5nvaro, st\u00e4rkt elevh\u00e4lsa med logopeder, automatiskt informationsutbyte med Skolinspektionen vid orosanm\u00e4lningar, och en bredare syn p\u00e5 vilka elever som beh\u00f6ver st\u00f6d.<\/p>\n
F\u00f6r att skapa verklig f\u00f6r\u00e4ndring kr\u00e4vs inte bara fler undervisningstimmar \u2013 utan insikter om barnens livssituation, psykiska m\u00e5ende och skolans ansvar att skapa en l\u00e4rmilj\u00f6 d\u00e4r alla kan lyckas.<\/p>\n
Utredningen utg\u00e5r fr\u00e5n antagandet att mer undervisningstid leder till \u00f6kad kunskap. Men m\u00e5nga av de barn vi m\u00f6ter har redan kraschat inom ramarna f\u00f6r den ordinarie undervisningen. De beh\u00f6ver inte mer tid av detsamma, utan en helt annan skolstruktur och pedagogisk strategi.<\/p>\n
M\u00e5nga elever \u00e4r hemma p\u00e5 grund av psykisk oh\u00e4lsa, skolrelaterad stress eller otillr\u00e4ckligt anpassad undervisning. F\u00f6r dessa elever \u00e4r varken lovskola eller f\u00f6rl\u00e4ngd undervisning en l\u00f6sning. Det beh\u00f6vs en systematisk f\u00f6r\u00e4ndring av hur skolan bem\u00f6ter och inkluderar elever med stora behov.<\/p>\n
Utredningen tar upp att de flesta barn som \u00e4r hemma under l\u00e4ngre perioder \u00e4r p\u00e5 grund av psykisk oh\u00e4lsa. Trots detta \u00e4r inte sj\u00e4lva l\u00f6sningsf\u00f6rslagen fokuserade p\u00e5 just denna grupp barn.\u00a0<\/p>\n
Utredningen fokuserar p\u00e5 \u201dfler timmar\u201d (i skolans lokaler) snarare \u00e4n att analysera varf\u00f6r vissa elever inte klarar undervisningen. Det leder till \u00e5tg\u00e4rder som \u00e4r ineffektiva f\u00f6r elever med komplexa behov. Samt merarbete f\u00f6r l\u00e4rarna.<\/p>\n
I diskussionen om elever med behov av f\u00f6rst\u00e4rkt undervisning saknas helt de elever som underpresterar p\u00e5 grund av att undervisningen inte utmanar dem. S\u00e4rbeg\u00e5vade elever uttrycker ofta frustration, tappar motivation eller hamnar i psykisk oh\u00e4lsa till f\u00f6ljd av att undervisningen \u00e4r monotont upplagd eller fokuserad p\u00e5 repetition. \u00c4ven denna grupp riskerar fr\u00e5nvaro, anpassningssv\u00e5righeter och ett l\u00e5gt meritv\u00e4rde trots h\u00f6g beg\u00e5vning. Vi saknar en analys av hur \u00e4ven s\u00e4rbeg\u00e5vade barn beh\u00f6ver individanpassning och st\u00f6d.<\/p>\n
Det \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt att lyfta hur ljudmilj\u00f6, ljus, bristande f\u00f6ruts\u00e4gbarhet och andra faktorer i skolans fysiska och psykosociala milj\u00f6 p\u00e5verkar barns ork och f\u00f6rm\u00e5ga att ta till sig undervisning. M\u00e5nga elever f\u00e5r inte tillg\u00e5ng till det st\u00f6d eller de hj\u00e4lpmedel som kr\u00e4vs. En tillg\u00e4nglig l\u00e4rmilj\u00f6 \u00e4r en nyckel till inkluderande skolg\u00e5ng.<\/p>\n
Utredningen behandlar inte tillr\u00e4ckligt hur en f\u00f6r\u00e4ndrad l\u00e4rarutbildning p\u00e5verkar l\u00e4rmilj\u00f6n f\u00f6r elever med s\u00e4rskilda behov. Vi ser en risk att elever som redan idag har problematisk skoln\u00e4rvaro f\u00e5r \u00e4nnu sv\u00e5rare att delta i undervisningen. Exempel p\u00e5 ber\u00f6rda grupper inkluderar:<\/p>\n
L\u00e4rarutbildningen m\u00e5ste inneh\u00e5lla tydliga moment om hur l\u00e4rare kan anpassa undervisningen f\u00f6r dessa elever, i enlighet med skollagen och FN:s konvention om r\u00e4ttigheter f\u00f6r personer med funktionsneds\u00e4ttning. L\u00e4rarutbildningen beh\u00f6ver vara tydligare och ge l\u00e4rarna en solid grund att st\u00e5 p\u00e5 f\u00f6r att bem\u00f6ta dessa elever. S\u00e5 att de ska kunna ges m\u00f6jlighet att delta i undervisningen. Idag riskerar de att bli hemma pga. uteblivna anpassningar, f\u00f6r just deras behov.<\/p>\n
St\u00f6det m\u00e5ste komma tidigare. Skolan ska inte v\u00e4nta tills eleven misslyckats f\u00f6r att s\u00e4tta in \u00e5tg\u00e4rder. Det beh\u00f6vs systematiska rutiner f\u00f6r tidig uppt\u00e4ckt och flexibel undervisning fr\u00e5n start.<\/p>\n
Elever som inte klarar av att vistas i skolmilj\u00f6n ska ha r\u00e4tt till undervisning. SPDS f\u00f6resl\u00e5r att elever med l\u00e4ngre fr\u00e5nvaroperioder ska ha r\u00e4tt till, digital tillg\u00e5ng till material, filmklipp och inspelade genomg\u00e5ngar m\u00f6jligg\u00f6r delaktighet.\u00a0<\/p>\n
Sk ”Flipped classroom” \u00e4r en metod med dokumenterat goda effekter f\u00f6r v\u00e5r m\u00e5lgrupp.<\/p>\n
Metoden bygger p\u00e5 att elever tar del av undervisningsinneh\u00e5ll hemma via inspelade f\u00f6rel\u00e4sningar eller presentationer, och d\u00e4refter anv\u00e4nder lektionstid till att arbeta praktiskt med inneh\u00e5llet \u2013 med l\u00e4rarst\u00f6d. F\u00f6r elever med NPF-diagnoser, \u00e5ngestproblematik eller utmattning ger detta \u00f6kad kontroll, f\u00f6ruts\u00e4gbarhet och m\u00f6jlighet att arbeta i egen takt. Flertalet studier har visat att modellen f\u00f6rb\u00e4ttrar b\u00e5de delaktighet och kunskapsresultat f\u00f6r elever med s\u00e4rskilda behov, s\u00e4rskilt n\u00e4r den kombineras med tydlig struktur och \u00e5terkoppling.<\/p>\n
Digital tillg\u00e5ng till material, filmklipp och inspelade genomg\u00e5ngar m\u00f6jligg\u00f6r delaktighet.\u00a0<\/p>\n
Skolan m\u00e5ste ta ett grundl\u00e4ggande ansvar f\u00f6r individanpassning. Det innefattar:<\/p>\n
Vi f\u00f6resl\u00e5r \u00e4ven att SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten) f\u00e5r ett ut\u00f6kat mandat och befogenheter att g\u00e5 in och st\u00f6tta skolorna.\u00a0\u00a0<\/p>\n
Vi f\u00f6resl\u00e5r att det blir obligatoriskt f\u00f6r skolans EHT-team att ha tillg\u00e5ng till logoped. F\u00f6r m\u00e5nga barn sker screening f\u00f6r sent, trots att tidig spr\u00e5klig identifiering \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r att kunna ge r\u00e4tt st\u00f6d i tid.<\/p>\n
M\u00e5nga barn som \u00e4r hemma under l\u00e4ngre perioder \u00e4r det p\u00e5 grund av psykiskt d\u00e5ligt m\u00e5ende (beskrivs i remissen).\u00a0<\/p>\n
Remissen tar \u00e4ven upp att lovskolan har en begr\u00e4nsande eller utebliven effekt p\u00e5 just denna grupp barn.\u00a0<\/p>\n
SPDS f\u00f6resl\u00e5r att lovskolan tas bort helt. D\u00e5 de inte bara riskerar utebli, kan lovskola \u00e4ven f\u00f6rv\u00e4rra barns psykiskt d\u00e5ligt m\u00e5ende och f\u00f6rv\u00e4rra m\u00e5endet f\u00f6r barnen. Barn, speciellt denna grupp, har ett extra behov av \u00e5terh\u00e4mtningsperioder som \u00e4r av stor vikt att skolan inte f\u00f6rv\u00e4grar dem.\u00a0<\/p>\n
N\u00e4r barn inte kan vara i skolan drabbas hela familjen. M\u00e5nga f\u00f6r\u00e4ldrar tvingas g\u00e5 ner i arbetstid eller sjukskriva sig. Det h\u00e4r \u00e4r ett v\u00e4xande samh\u00e4llsproblem som m\u00e5ste synligg\u00f6ras och inkluderas i konsekvensanalyser.<\/p>\n
SPDS f\u00f6resl\u00e5r att statistik \u00f6ver hur m\u00e5nga som tvingas g\u00e5 ner i arbetstid eller st\u00e5 utanf\u00f6r arbetsmarknaden f\u00f6r att kunna vara hemma med sina barn uppr\u00e4ttas samt statistik \u00f6ver hemmasittare etc. F\u00f6r att f\u00e5 en b\u00e4ttre \u00f6verblick \u00f6ver hur stor problematikens omfattning \u00e4r.\u00a0<\/p>\n
Vi \u00e4r tveksamma till behovet av det kostsamma STAR-projektet. Det finns redan omfattande forskning och bepr\u00f6vad erfarenhet som visar p\u00e5 de positiva effekterna av sm\u00e5 undervisningsgrupper. Resurser b\u00f6r anv\u00e4ndas mer effektivt.<\/p>\n
Vi riktar fr\u00e4mst mot kostnader och on\u00f6digt dubbelarbete med den redan befintliga forskningen.<\/p>\n
Vi f\u00f6resl\u00e5r att dessa pengar ist\u00e4llet anv\u00e4nds mer effektivt. I form av att nyttja kunskaper som redan finns och p\u00e5b\u00f6rja arbetet f\u00f6r att skolorna ska b\u00f6rja arbeta utifr\u00e5n redan existerande forskningsresultat.<\/p>\n
Idag ligger ett ensidigt fokus p\u00e5 elevens fysiska n\u00e4rvaro i skolan. Men n\u00e4r en elev \u00e4r hemma under l\u00e4ngre tid \u2013 oavsett sk\u00e4l \u2013 f\u00e5r de ofta ingen undervisning alls. Det \u00e4r oacceptabelt. Skollov eller fler undervisningstimmar l\u00f6ser inte detta.\u00a0<\/p>\n
Tv\u00e4rtom riskerar elevens m\u00e5ende att f\u00f6rs\u00e4mras ytterligare. Vi efterlyser \u201cverkliga\u201d l\u00f6sningar \u2013 tillg\u00e5ng till anpassad undervisning, p\u00e5 elevens villkor, \u00e4ven under perioder av fr\u00e5nvaro.<\/p>\n
Vi h\u00e4nvisar till de redan befintliga skollagarna:\u00a0<\/p>\n
SPDS f\u00f6resl\u00e5r att vid en orosanm\u00e4lan fr\u00e5n en skola till socialtj\u00e4nsten, ska en automatisk parallell underr\u00e4ttelse g\u00e5 till Skolinspektionen. Syftet med detta \u00e4r att s\u00e4kerst\u00e4lla att barnet f\u00e5r ett helhetsperspektiv i den utredning som f\u00f6ljer \u2013 d\u00e4r b\u00e5de hemmets och skolans milj\u00f6 granskas. Det \u00e4r i dag vanligt att fokus efter en anm\u00e4lan enbart hamnar p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ldrars omsorgsf\u00f6rm\u00e5ga, trots att barnets situation i skolan ofta \u00e4r en avg\u00f6rande faktor bakom oro, psykisk oh\u00e4lsa eller skolfr\u00e5nvaro.<\/p>\n
Ett s\u00e5dant dubbelsp\u00e5r skulle skapa b\u00e4ttre transparens, ansvarsf\u00f6rdelning och skyddsn\u00e4t f\u00f6r barn. Skolinspektionen har insyn och m\u00f6jlighet att granska om eleven f\u00e5tt tillr\u00e4ckligt st\u00f6d enligt skollagen, inklusive tillg\u00e5ng till s\u00e4rskilt st\u00f6d, anpassningar, trygg skolmilj\u00f6 och fungerande samverkan inom elevh\u00e4lsan.<\/p>\n
Att inf\u00f6ra en modell d\u00e4r Skolinspektionen automatiskt underr\u00e4ttas vid orosanm\u00e4lningar kan:\u200b<\/p>\n
Systemet har likheter med hur det fungerar i vissa delstater i USA och i Storbritannien, d\u00e4r skolrelaterad information m\u00e5ste inkluderas i sociala riskbed\u00f6mningar. I dessa fall m\u00e5ste elevens skoln\u00e4rvaro, st\u00f6dinsatser och l\u00e4rmilj\u00f6 dokumenteras och delas mellan skolmyndigheter och barnskyddsorgan.<\/p>\n
Vi anser att ett motsvarande system i Sverige kan f\u00f6rhindra att barn far illa p\u00e5 grund av en ensidig bed\u00f6mning. Det skulle ocks\u00e5 motverka att huvudm\u00e4n eller skolor undviker ansvar f\u00f6r brister i skolmilj\u00f6n genom att oron ensidigt kanaliseras mot hemmet. En samordnad anm\u00e4lningsmodell \u00e4r ett steg mot ett starkare och mer r\u00e4ttss\u00e4kert barnskydd. n\u00e4r skolan g\u00f6r en orosanm\u00e4lan till socialtj\u00e4nsten, ska en automatisk anm\u00e4lan g\u00e5 till Skolinspektionen.\u00a0<\/p>\n
Hela barnets milj\u00f6 m\u00e5ste kunna utredas \u2013 b\u00e5de hemmet och skolmilj\u00f6n \u2013 f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla barnets v\u00e4lm\u00e5ende och r\u00e4tt till adekvat st\u00f6d<\/em><\/strong>.<\/p>\n Vi ser att utredningen n\u00e4mner NPF i form av ADHD och autism. NPF upplevs n\u00e4mnas som en samlingsbeteckning. Det \u00e4r viktigt att belysa att det finns fler grupper inom NPF som har specifika behov. Inom begreppet NPF (Neuropsykiatriska funktionsneds\u00e4ttningar) ing\u00e5r dessa diagnoser:<\/p>\n Varje grupp har sina behov och det \u00e4r problematiskt om enbart vissa tas upp. Eftersom de olika grupperna har olika behov och varje grupp skiljer sig \u00e5t markant.\u00a0<\/p>\n En grupp elever som inte heller f\u00e5r gl\u00f6mmas \u00e4r de med osynliga funktionsneds\u00e4ttningar relaterade till sm\u00e4rta och tr\u00f6tthet.\u00a0<\/p>\n Anpassningar ska ske utifr\u00e5n individens behov och inte enbart diagnos, i enlighet med skollagen och FN konventionen. L\u00e4raren ska verka utifr\u00e5n barnets b\u00e4sta. Vikten av att ha en adekvat utbildning f\u00f6r att bem\u00f6ta alla barnen \u00e4r av stor vikt.\u00a0<\/p>\n Vi ser positivt p\u00e5 att resurser riktas till elever med stora behov. Men vi uppmanar till att f\u00f6rslagen utvecklas f\u00f6r att inkludera de mest utsatta barnen. Mer undervisningstid beh\u00f6ver kombineras med insikter om elevens situation och anpassade metoder f\u00f6r att ha verklig effekt.<\/p>\n F\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla att alla barn f\u00e5r r\u00e4tt till en fungerande skolg\u00e5ng \u2013 oavsett om det handlar om l\u00e5ngvarig fr\u00e5nvaro, psykisk oh\u00e4lsa, s\u00e4rskild beg\u00e5vning eller neuropsykiatriska diagnoser \u2013 kr\u00e4vs ett nytt syns\u00e4tt p\u00e5 inkludering och ansvar. Skolsystem beh\u00f6ver vara inkluderande f\u00f6r varje barn, d\u00e4r b\u00e5de hemmet och skolan kan granskas n\u00e4r barn inte m\u00e5r bra, och d\u00e4r l\u00f6sningarna anpassas efter barnets behov.<\/p>\n Med v\u00e4nlig h\u00e4lsning,<\/p>\n Skolan p\u00e5 ditt s\u00e4tt (SPDS)<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Sammanfattning Skolan p\u00e5 ditt s\u00e4tt (SPDS) f\u00f6retr\u00e4der barn som inte klarar av dagens skolmilj\u00f6, bland annat p\u00e5 grund av psykisk oh\u00e4lsa eller neuropsykiatriska funktionsvariationer. I v\u00e5rt remissvar till SOU 2024:94 v\u00e4lkomnar vi ambitionen att st\u00f6dja elever med l\u00e5g m\u00e5luppfyllelse, men anser att utredningen brister i f\u00f6rst\u00e5elsen f\u00f6r de mest utsatta barnens behov. Vi lyfter s\u00e4rskilt […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[7],"tags":[],"class_list":["post-462","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-remiss"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/spds.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/462","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/spds.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/spds.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/spds.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/spds.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=462"}],"version-history":[{"count":11,"href":"https:\/\/spds.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/462\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":789,"href":"https:\/\/spds.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/462\/revisions\/789"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/spds.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=462"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/spds.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=462"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/spds.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=462"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}Diagnoser – F\u00f6rtydligande<\/h3>\n
\n
\n
\n
Avslutning<\/h3>\n