Skolan p\u00e5 ditt s\u00e4tt (SPDS) v\u00e4lkomnar ambitionen att st\u00e4rka skolans kunskapsuppdrag. Samtidigt vill vi betona vikten av grupper (NPF, s\u00e4rbeg\u00e5vade, l\u00e5ngtidssjuka m.fl.) i reformarbetet.<\/p>\n
Vi vill s\u00e4rskilt lyfta behovet av att:<\/p>\n
Regeringen pekar i remissen p\u00e5 behovet av en starkare kunskapsinriktning, delvis med h\u00e4nvisning till tidigare PISA-resultat. Samtidigt framg\u00e5r det att en f\u00f6rdjupad analys av varf\u00f6r Sveriges resultat i PISA har fallit \u00e4nnu inte \u00e4r f\u00e4rdigst\u00e4lld \u2013 OECD har f\u00e5tt i uppdrag att slutf\u00f6ra en s\u00e5dan f\u00f6rst v\u00e5ren 2025 (Regeringskansliet 2024). Det \u00e4r allts\u00e5 fortfarande oklart vilka faktorer som ligger bakom de f\u00f6rs\u00e4mrade resultaten.<\/p>\n
I remissen tydligg\u00f6rs att \u201d15 procent av eleverna som avslutar \u00e5rskurs 9 saknar kunskaper f\u00f6r beh\u00f6righet till gymnasiet\u201d. D\u00e4rmed finns ocks\u00e5 behov av att s\u00e4kerst\u00e4lla att alla elever f\u00e5r r\u00e4tt f\u00f6ruts\u00e4ttningar att n\u00e5 kunskapsm\u00e5len. Det \u00e4r oklart hur man konkret t\u00e4nker inkludera skilda elevgrupper, exempelvis:<\/p>\n
Skolan m\u00e5ste i h\u00f6gre grad anpassas efter barns olika kognitiva f\u00f6ruts\u00e4ttningar. Hur s\u00e4kerst\u00e4lls exempelvis att barn med NPF, eller barn med en snabbare utvecklingstakt, f\u00e5r individuella anpassningar?<\/p>\n
Remissen b\u00f6r tydligare redovisa vilken forskning man bygger f\u00f6rslagen p\u00e5. Vad grundar man antagandet i om att just mer fokus p\u00e5 fakta och \u00e4mneskunskaper ensamt ska lyfta de mest utsatta elevgrupperna och de 15% remissen bla pekar p\u00e5?<\/p>\n
Enligt Jean Piaget och efterf\u00f6ljande forskning \u00e4r b\u00e5de kognitiv utveckling och elevens sj\u00e4lvbild avg\u00f6rande f\u00f6r l\u00e4randet. Elever som lyckas tidigt utvecklar en positiv sj\u00e4lvuppfattning och v\u00e5gar ta sig an fler utmaningar; de som misslyckas tidigt riskerar att fastna i en negativ spiral. Reformer b\u00f6r d\u00e4rf\u00f6r utformas s\u00e5 att alla elever, oavsett startpunkt, f\u00e5r uppleva framg\u00e5ngar.<\/p>\n
Motivation \u00e4r en avg\u00f6rande faktor f\u00f6r l\u00e4rande. Med dagens skolsystem riskerar systemet att h\u00e4mma motivationen hos m\u00e5nga elever. En grupp som s\u00e4rskilt ligger i riskzonen, \u00e4r de som snabbt tillgodog\u00f6r sig nya kunskaper. Gruppen s\u00e4rskilt beg\u00e5vade st\u00e5r f\u00f6r ca 5 % av eleverna i Sverige. N\u00e4r elever tvingas repetera inneh\u00e5ll de redan beh\u00e4rskar kan detta leda till frustration och passivisering. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r av yttersta vikt att skolan utvecklar system f\u00f6r att identifiera elever som \u00e4r i behov av acceleration och ge dem m\u00f6jlighet att arbeta i en takt som motsvarar deras kapacitet.<\/p>\n
Skolinspektionen rapporterar \u00e4ven att s\u00e5 m\u00e5nga som 15\u201320 procent, allts\u00e5 b\u00e5de elever som \u00e4r h\u00f6gpresterande och s\u00e4rskilt beg\u00e5vade, har behov av mer stimulans i form av berikning och\/eller acceleration. Men idag \u00e4r bed\u00f6mningen att det \u00e4r f\u00e5 skolor som ger dessa elever den stimulans de har r\u00e4tt till enligt skollagen. Studien visar \u00e4ven att det brister i att identifiera dessa elever.\u00a0<\/p>\n
Rapporten belyser \u00e4ven att; \u201cB\u00e5de l\u00e4rare och representanter f\u00f6r elevh\u00e4lsoteamet uppger dessutom att elever som kognitivt ligger l\u00e5ngt fram sannolikt \u00e4ven finns bland de elever som redan tappat motivationen f\u00f6r skolarbetet och d\u00e4rf\u00f6r har sv\u00e5righeter att n\u00e5 m\u00e5len.\u201d<\/em><\/p>\n I dagsl\u00e4get saknas tydliga rutiner f\u00f6r att identifiera och st\u00f6dja dessa elever. Det b\u00f6r finnas nationella riktlinjer f\u00f6r hur skolor kan arbeta systematiskt med detta och skapa en mer inkluderande skola d\u00e4r \u00e4ven de som l\u00e4r sig snabbare och har l\u00e4ttare att ta till sig information\u00a0f\u00e5r r\u00e4tt f\u00f6ruts\u00e4ttningar att utvecklas. Dessa barn riskerar enligt rapporten att f\u00e5 v\u00e4nta till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r gruppens kollektiva progression.<\/p>\n Remissen betonar att l\u00e4rare ska ha stor frihet i valet av metoder. Idag kan vi konstatera att skolan \u00e4r \u201doj\u00e4mn\u201d och att det kan liknas vid ett lotteri vilken undervisningskvalitet eller inriktning en elev f\u00e5r. Vi anser att det finns utrymme f\u00f6r mer enhetlighet f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla att alla barnen f\u00e5r en mer likv\u00e4rdig utbildning:<\/p>\n I st\u00e4llet f\u00f6r att ge helt fria tyglar till varje l\u00e4rare och rektor beh\u00f6ver det tas fram tydligare ramverk som v\u00e4gleder undervisningen \u2013 exempelvis genom riktlinjer kring aktuella och evidensbaserade pedagogiska modeller.\u00a0<\/p>\n Mer standardiserade, digitala l\u00f6sningar skulle ge eleverna m\u00f6jlighet att ta del av samma typ av undervisningsmaterial, \u00e4ven om de byter skola, \u00e4r hemma p\u00e5 grund av sjukdom, eller har behov av distansundervisning.<\/p>\n Dessa metoder kan underl\u00e4tta f\u00f6r b\u00e5de elever och l\u00e4rare. Inspelade genomg\u00e5ngar g\u00f6r det m\u00f6jligt f\u00f6r elever som missat lektioner, eller beh\u00f6ver repetera, att enkelt ta igen. Det blir ocks\u00e5 enklare om man tar in en vikarie \u2013 undervisningen forts\u00e4tter i samma sp\u00e5r.<\/p>\n Vi f\u00f6rordar att det ska vara krav p\u00e5 digitalt system. Till exempel Google Classroom eller motsvarande. Detta skulle underl\u00e4tta elevens och l\u00e4rarens arbete och \u00f6ka transparensen kring progression och bed\u00f6mningar. Det skulle vara en del i att s\u00e4kerst\u00e4lla att alla barnen f\u00e5r en likv\u00e4rdig utbildning. Samt att eleven alltid har tillg\u00e5ng till sin undervisning.\u00a0<\/p>\n Ett annat allvarligt problem \u00e4r den l\u00e5ga kunskapen om hemmasittare och den bristande nationella kontrollen \u00f6ver faktisk skolfr\u00e5nvaro. F\u00f6r att kunna analysera och \u00e5tg\u00e4rda detta problem beh\u00f6ver Sverige inf\u00f6ra en enhetlig och transparent uppf\u00f6ljning av fr\u00e5nvaro data. Skolor b\u00f6r ocks\u00e5 f\u00e5 tydligare riktlinjer f\u00f6r hur de ska arbeta med att \u00e5terintegrera elever som har l\u00e5ngvarig fr\u00e5nvaro.<\/p>\n I dagsl\u00e4get saknas enhetliga rutiner f\u00f6r hur elever kan tenta av \u00e4mnen s\u00e5 kallad pr\u00f6vning, vilket skapar en r\u00e4ttsos\u00e4ker situation d\u00e4r pr\u00f6vningsm\u00f6jligheter \u00e4r godtyckligt organiserade. F\u00f6r elever som av olika anledningar beh\u00f6ver tentera av ett \u00e4mne b\u00f6r det finnas tydliga nationella riktlinjer och en etablerad praxis f\u00f6r hur detta ska g\u00e5 till i praktiken.<\/p>\n L\u00e4rare och skolpersonal beh\u00f6ver b\u00e4ttre utbildning i hur de ska bem\u00f6ta elever med neuropsykiatriska funktionsneds\u00e4ttningar (NPF) samt s\u00e4rskilt beg\u00e5vade elever (SB). I dag \u00e4r dessa grupper ofta missf\u00f6rst\u00e5dda och f\u00e5r inte det st\u00f6d de beh\u00f6ver. F\u00f6r elever som har anpassade scheman, d\u00e4r yngre elever studerar med \u00e4ldre \u00e5rskurser, beh\u00f6ver skolor ocks\u00e5 utveckla strategier f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla en trygg och inkluderande klassrumsmilj\u00f6.\u00a0<\/p>\n I dagsl\u00e4get finns betydande praktiska hinder f\u00f6r elever i \u00f6verg\u00e5ngen mellan grundskola och gymnasium, s\u00e4rskilt f\u00f6r dem som har s\u00e4rskilda behov eller en annan studietakt. En l\u00f6sning som borde analyseras \u00e4r m\u00f6jligheten att vissa elever kan g\u00e5 ett \u00e5r mer eller ett \u00e5r mindre, beroende p\u00e5 deras individuella f\u00f6ruts\u00e4ttningar.<\/p>\n Skolans fokus b\u00f6r ligga p\u00e5 vad elever faktiskt l\u00e4r sig, snarare \u00e4n enbart antalet timmar de tillbringar i skolan. Bed\u00f6mning av kunskap b\u00f6r i h\u00f6gre grad utg\u00e5 fr\u00e5n elevernas faktiska f\u00f6rst\u00e5else och f\u00f6rm\u00e5gor, snarare \u00e4n att vara begr\u00e4nsad till en specifik redovisningsform. Skolan beh\u00f6ver bli b\u00e4ttre p\u00e5 att skilja p\u00e5 vad som \u00e4r viktigast i en uppgift \u2013 sj\u00e4lva kunskapen eller v\u00e4gen dit. Tydlighet i vad som bed\u00f6ms och varf\u00f6r \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r en r\u00e4ttvis och inkluderande bed\u00f6mning.<\/p>\n F\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla en mer likv\u00e4rdig utbildning \u00f6ver hela landet f\u00f6resl\u00e5s en nationell standardisering av digitala l\u00e4rresurser. Detta skulle inneb\u00e4ra att alla elever, oavsett skola och geografisk plats, har tillg\u00e5ng till samma pedagogiska material och digitala verktyg. En nationell plattform kan m\u00f6jligg\u00f6ra:<\/p>\n En digital standardisering kan ocks\u00e5 bidra till att minska klyftorna mellan skolor och \u00f6ka j\u00e4mlikheten i utbildningen.<\/p>\n Remissen n\u00e4mner att \u201cgrundl\u00e4ggande f\u00e4rdigheter b\u00e4st f\u00f6rv\u00e4rvas genom analoga aktiviteter i analoga milj\u00f6er\u201d f\u00f6r yngre barn, men \u00e4ven att digitala l\u00e4romedel och verktyg beh\u00f6vs i takt med stigande \u00e5lder.<\/p>\n Digitala och analoga undervisningsformer b\u00f6r ses som komplement. Med en tydlig metodik kan l\u00e4rare v\u00e4lja r\u00e4tt verktyg vid r\u00e4tt tidpunkt. Anpassning efter elevens behov och f\u00f6ruts\u00e4ttningar.<\/p>\n L\u00e4rarna beh\u00f6ver f\u00e5 utbildning p\u00e5 vilket s\u00e4tt och n\u00e4r digital undervisning st\u00e4rker undervisningen. Felaktigt anv\u00e4ndande av digitala l\u00e4romedel kan ge negativ effekt.<\/p>\n Digitala resurser borde vara ett krav. Att alltid finnas tillg\u00e4ngliga f\u00f6r de elever som \u2013 av h\u00e4lsosk\u00e4l eller andra sk\u00e4l \u2013 inte kan n\u00e4rvara fysiskt i skolan. Det \u00e4r viktigt att de inte st\u00e4ngs ute fr\u00e5n samma material som klasskamraterna. Och i och med det st\u00e4ngas ute fr\u00e5n undervisning de har r\u00e4tt att f\u00e5.<\/p>\n I remissen diskuteras vikten av att alla elever ska rustas med kunskap, bildning och f\u00e4rdigheter. Ett starkare barnr\u00e4ttsperspektiv inneb\u00e4r ocks\u00e5 att:<\/p>\n Digitala verktyg f\u00f6r elever med h\u00f6g fr\u00e5nvaro. Skolan ska tillhandah\u00e5lla digitala l\u00e4romedel och undervisningsverktyg f\u00f6r elever med h\u00f6g fr\u00e5nvaro, oavsett orsak. Exempelvis kan plattformar som Digil\u00e4r eller liknande system anv\u00e4ndas f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla att eleven har fortsatt tillg\u00e5ng till undervisning och kursmaterial. Syftet \u00e4r att garantera r\u00e4tten till utbildning \u00e4ven f\u00f6r de elever som tillf\u00e4lligt eller l\u00e5ngvarigt inte kan n\u00e4rvara i skolans lokaler.\u00a0\u00a0\u00a0<\/p>\n V\u00e4nta in p\u00e5g\u00e5ende och kommande analyser, s\u00e5som OECD:s studie av PISA 2022-resultatet, f\u00f6r att s\u00e4kra att \u00e5tg\u00e4rder riktas r\u00e4tt.<\/p>\n St\u00e4rk st\u00f6det till l\u00e4rare f\u00f6r att m\u00f6ta behoven hos samtliga elevgrupper \u2013 i synnerhet dem som idag riskerar att st\u00e4ngas ute fr\u00e5n en likv\u00e4rdig utbildning.<\/p>\n Ta vara p\u00e5 bepr\u00f6vad erfarenhet och forskning om kognitiv utveckling, motivation, sj\u00e4lvbild och effektiva pedagogiska metoder.<\/p>\n Vi ser fram emot en fortsatt dialog kring hur man b\u00e4st st\u00e4rker kunskapsinriktningen i svensk skola, utan att tappa bort de elever vars behov \u00e4nnu inte uppfylls av dagens system.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Sammanfattning Skolan p\u00e5 ditt s\u00e4tt (SPDS) v\u00e4lkomnar ambitionen att st\u00e4rka skolans kunskapsuppdrag. Samtidigt vill vi betona vikten av grupper (NPF, s\u00e4rbeg\u00e5vade, l\u00e5ngtidssjuka m.fl.) i reformarbetet. V\u00e4rna motivation och sj\u00e4lvbild genom anpassade m\u00e5l och tidiga insatser f\u00f6r de elever som ligger i riskzonen att halka efter \u2013 eller som beh\u00f6ver snabbare progression. Balans mellan digitalt och […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[7],"tags":[],"class_list":["post-491","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-remiss"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/spds.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/491","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/spds.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/spds.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/spds.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/spds.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=491"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/spds.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/491\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":786,"href":"https:\/\/spds.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/491\/revisions\/786"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/spds.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=491"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/spds.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=491"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/spds.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=491"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}3. Likv\u00e4rdighet och metodval i undervisningen<\/h3>\n
V\u00e5ra synpunkter<\/h4>\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
Sammanfattning av f\u00f6rslag<\/h4>\n
\n
4. Digitalisering kontra analog f\u00e4rdighetstr\u00e4ning<\/h3>\n
V\u00e5r syn<\/h4>\n
\n
\n
\n
7. Barnr\u00e4ttsperspektivet och r\u00e4tten till skolg\u00e5ng<\/h3>\n
\n
Krav p\u00e5 skolan<\/h4>\n
8. Avslutande rekommendationer<\/h3>\n
\n
\n
\n