Sammanfattning
Vi avstyrker delar av de föreslagna förändringarna i lärarutbildningen, särskilt de som påverkar demokratiska principer och inkludering i skolan. Vi instämmer i Diskrimineringsombudsmannens (DO) bedömning att förslagen riskerar att minska lärarnas kunskaper om demokrati och mänskliga rättigheter, vilket kan få negativa konsekvenser för skolans värdegrundsarbete.
Vi hänvisar även till Specialpedagogiska skolmyndighetens (SPSM) synpunkt att konsekvensanalysen saknar ett tydligt barnrättsperspektiv och en djupare analys utifrån FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Vidare ser vi brister i evidensunderlaget för förslagen och efterlyser en mer balanserad analys.
Vi vill också lyfta att lärmiljön för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och andra särskilda behov inte har behandlats tillräckligt i utredningen, vilket kan leda till en ökad problematisk skolnärvaro och exkludering.
Demokratiska principer och skolans värdegrund
Vi instämmer i DO:s remissvar och avstyrker de föreslagna förändringarna som minskar lärarnas utbildning inom demokrati och mänskliga rättigheter. DO framhåller att kunskap och förmågor rörande arbete mot diskriminering är centrala för läraryrket, vilket även vi anser vara en avgörande del av skolans uppdrag.
Do:s Remissyttrande
“DO bedömer att dessa förslag innebär att lärares kunskap om demokrati och mänskliga
rättigheter riskerar att minska i framtiden. DO avstyrker därför dessa förslag.
DO vill framhålla vikten av att principen om icke-diskriminering synliggörs i
skolans värdegrund och lärarutbildningens UVK, och att kunskaper och förmågor rörande arbete mot diskriminering är centrala för förskollärarnas och lärarnas yrkesutövning.”
Bristande barnrättsperspektiv och inkludering
Vi hänvisar även till SPSM:s remissvar där det framgår att utredningens konsekvensanalys saknar ett tydligt barnrättsperspektiv. Vi delar SPSM:s uppfattning att en djupare analys av förslagens konsekvenser utifrån FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning bör göras. En inkluderande skola kräver att lärarutbildningen förbereder blivande lärare på att möta alla elevers behov.
SPSM:s yttrande
“SPSM anser att utredningens konsekvensanalys saknar ett tydligt barnrättsperspektiv i de analyser som gjorts och en djupare analys av förslagens konsekvenser utifrån FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.”
Avsaknad av helhetsperspektiv på funktionsnedsättningar
Vi ser att utredningen enbart nämner NPF i form av ADHD, vilket är en brist. Det finns fler grupper inom NPF som har specifika behov. Inom begreppet NPF (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) ingår dessa diagnoser:
- ADHD
- Autism
- Dyslexi
- Tourettes syndrom
- Språkstörning/DLD (Developmental Language Disorder)
- Intellektuell funktionsnedsättning (IF)
- OCD (Obsessive Compulsive Disorder, tvångssyndrom) – ofta kopplat till NPF
- Bipolär sjukdom och ångestsyndrom – ibland kopplade till NPF
- Dessa ingår inte alltid i NPF men är vanliga samsjukligheter hos personer med t.ex. ADHD eller autism.
Varje grupp har sina behov och det är problematiskt om enbart ADHD tas upp. Eftersom de olika grupperna har olika behov och varje grupp skiljer sig åt markant.
En grupp elever som inte heller får glömmas är de med osynliga funktionsnedsättningar relaterade till smärta och trötthet.
Anpassningar ska ske utifrån individens behov och inte enbart diagnos, i enlighet med skollagen och FN konventionen. Läraren ska verka utifrån barnets bästa. Vikten av att ha en adekvat utbildning för att bemöta alla barnen är av stor vikt.
Funktionsrätts remissvar
SPDS håller även med vad Funktionsrätt tar upp i deras remissvar:
“Det en lärare däremot behöver få med sig från lärarutbildningen är en orientering kring de olika svårigheter elever med funktionsnedsättning kan ha. Utredningen lyfter exempel på vad kognitionsvetenskapen kan besvara: mekanismer som styr inlärningen, hur olika minnen fungerar, uppmärksamhet och perception, förmåga att behandla omvärldsinformation, språkförståelse, kommunikation och problemförmåga. Allt detta är relevant men det måste paras med att läraren får med sig att elever med kognitiva svårigheter och funktionsnedsättningar inte alltid lär sig som andra elever gör, eller ens alltid klarar det som andra elever klarar. Denna förståelse skapar, tillsammans med en utbildning som erbjuder flera alternativ på arbetssätt och metoder, en förtrogenhet om vilka pedagogiska konsekvenser det medför för olika elever under skoldagen och på vilka sätt dessa kan kompenseras. Detta behöver utgöra själva grunden, och är en nödvändig praktisk kunskap nya lärare behöver få med sig.”
Lärmiljö och risk för ökad skolfrånvaro
Utredningen behandlar inte tillräckligt hur en förändrad lärarutbildning påverkar lärmiljön för elever med särskilda behov. Vi ser en risk att elever som redan idag har problematisk skolnärvaro får ännu svårare att delta i undervisningen. Exempel på berörda grupper inkluderar:
- Elever med NPF-diagnoser (ADHD, autism, Tourette) som har svårigheter med skolmiljöns krav.
- Elever med psykisk ohälsa (ångest, depression, PTSD) där en exkluderande undervisningsmiljö kan förvärra deras situation.
- Elever med kroniska sjukdomar som har behov av flexibla lösningar.
- Elever som utsätts för hedersrelaterade begränsningar och skoltrauma.
- Elever som har blivit kränkta och/eller känner sig otrygga i skolan.
Lärarutbildningen måste innehålla tydliga moment om hur lärare kan anpassa undervisningen för dessa elever, i enlighet med skollagen och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lärarutbildningen behöver vara tydligare och ge lärarna en solid grund att stå på för att bemöta dessa elever. Så att de ska kunna ges möjlighet att delta i undervisningen. Idag riskerar de att bli hemma pga. uteblivna anpassningar, för just deras behov.
Bristande evidens och alternativ analys
Vi ser flera svagheter i utredningens evidensbas:
- Svaga eller ensidiga tolkningar av forskning.
- Otillräcklig konsekvensanalys av hur förändringarna påverkar skolans kvalitet och likvärdighet.
- Avsaknad av alternativa forskningskällor och perspektiv.
Vi efterlyser en mer heltäckande analys där konsekvenserna av reformförslagen vägs mot alternativa lösningar som stärker lärarutbildningen utifrån barnperspektiv (FN Konventionen)
Förslag på förbättringar
För att säkerställa en reform som vilar på en stabil vetenskaplig grund föreslår vi att:
- En systematisk kunskapsöversikt genomförs där flera forskningsperspektiv beaktas.
- En mer omfattande konsekvensanalys görs där effekterna på lärarnas kompetens, elevers lärande och skolans demokratiska uppdrag utvärderas.
- Alternativa modeller och internationella exempel analyseras för att identifiera beprövade metoder.
Avslutning
Vi avstyrker delar av utredningens förslag och efterlyser en djupare analys av:
- Demokratiska principer och mänskliga rättigheter i lärarutbildningen.
- Konsekvenserna för elever med funktionsnedsättningar och skolfrånvaro.
- Evidensbasen och alternativa lösningar för att förbättra lärarutbildningen.
- Bristande fokus på lärmiljö
Vi rekommenderar att regeringen gör en kompletterande utredning med fokus på barnrättsperspektivet, inkluderande undervisning och en mer balanserad evidensanalys innan några beslut fattas.