Remissvar: SOU 2024:94 Förstärkningsundervisning i skolan – en försöksverksamhet för fler behöriga elever

Sammanfattning

Skolan på ditt sätt (SPDS) företräder barn som inte klarar av dagens skolmiljö, bland annat på grund av psykisk ohälsa eller neuropsykiatriska funktionsvariationer. I vårt remissvar till SOU 2024:94 välkomnar vi ambitionen att stödja elever med låg måluppfyllelse, men anser att utredningen brister i förståelsen för de mest utsatta barnens behov.

Vi lyfter särskilt att:

• Mer undervisningstid hjälper inte elever som redan har kraschat i skolmiljön.
• Lovskola och fler lektioner inte fungerar för barn med psykisk ohälsa.
• Elever med särskild begåvning glöms bort helt.
• Fokus behöver ligga på individanpassning, lärmiljö och tidiga insatser.
• Elevens hemsituation inte får ensamt förklara skolsvårigheter – även skolmiljön måste granskas.

Vi föreslår bland annat: digital undervisning vid frånvaro, stärkt elevhälsa med logopeder, automatiskt informationsutbyte med Skolinspektionen vid orosanmälningar, och en bredare syn på vilka elever som behöver stöd.

För att skapa verklig förändring krävs inte bara fler undervisningstimmar – utan insikter om barnens livssituation, psykiska mående och skolans ansvar att skapa en lärmiljö där alla kan lyckas.

Mer undervisningstid är inte en fungerande lösning för alla

Utredningen utgår från antagandet att mer undervisningstid leder till ökad kunskap. Men många av de barn vi möter har redan kraschat inom ramarna för den ordinarie undervisningen. De behöver inte mer tid av detsamma, utan en helt annan skolstruktur och pedagogisk strategi.

Långvarig frånvaro och psykisk ohälsa adresseras inte tillräckligt

Många elever är hemma på grund av psykisk ohälsa, skolrelaterad stress eller otillräckligt anpassad undervisning. För dessa elever är varken lovskola eller förlängd undervisning en lösning. Det behövs en systematisk förändring av hur skolan bemöter och inkluderar elever med stora behov.

Utredningen tar upp att de flesta barn som är hemma under längre perioder är på grund av psykisk ohälsa. Trots detta är inte själva lösningsförslagen fokuserade på just denna grupp barn. 

Fokus på symptom snarare än grundorsaker

Utredningen fokuserar på ”fler timmar” (i skolans lokaler) snarare än att analysera varför vissa elever inte klarar undervisningen. Det leder till åtgärder som är ineffektiva för elever med komplexa behov. Samt merarbete för lärarna.

Särbegåvade elever – en bortglömd grupp

I diskussionen om elever med behov av förstärkt undervisning saknas helt de elever som underpresterar på grund av att undervisningen inte utmanar dem. Särbegåvade elever uttrycker ofta frustration, tappar motivation eller hamnar i psykisk ohälsa till följd av att undervisningen är monotont upplagd eller fokuserad på repetition. Även denna grupp riskerar frånvaro, anpassningssvårigheter och ett lågt meritvärde trots hög begåvning. Vi saknar en analys av hur även särbegåvade barn behöver individanpassning och stöd.

Lärmiljö och risk för ökad skolfrånvaro

Det är nödvändigt att lyfta hur ljudmiljö, ljus, bristande förutsägbarhet och andra faktorer i skolans fysiska och psykosociala miljö påverkar barns ork och förmåga att ta till sig undervisning. Många elever får inte tillgång till det stöd eller de hjälpmedel som krävs. En tillgänglig lärmiljö är en nyckel till inkluderande skolgång.

Utredningen behandlar inte tillräckligt hur en förändrad lärarutbildning påverkar lärmiljön för elever med särskilda behov. Vi ser en risk att elever som redan idag har problematisk skolnärvaro får ännu svårare att delta i undervisningen. Exempel på berörda grupper inkluderar:

• Elever med NPF-diagnoser (ADHD, autism, Tourette) som har svårigheter med skolmiljöns krav.
• Elever med psykisk ohälsa (ångest, depression, PTSD) där en exkluderande undervisningsmiljö kan förvärra deras situation.
• Elever med kroniska sjukdomar som har behov av flexibla lösningar.
• Elever som utsätts för hedersrelaterade begränsningar och skoltrauma.
• Elever som har blivit kränkta och/eller känner sig otrygga i skolan.

Lärarutbildningen måste innehålla tydliga moment om hur lärare kan anpassa undervisningen för dessa elever, i enlighet med skollagen och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lärarutbildningen behöver vara tydligare och ge lärarna en solid grund att stå på för att bemöta dessa elever. Så att de ska kunna ges möjlighet att delta i undervisningen. Idag riskerar de att bli hemma pga. uteblivna anpassningar, för just deras behov.

Vad SPDS föreslår

1. Tidiga, individanpassade insatser

Stödet måste komma tidigare. Skolan ska inte vänta tills eleven misslyckats för att sätta in åtgärder. Det behövs systematiska rutiner för tidig upptäckt och flexibel undervisning från start.

2. Digital tillgång till undervisning och ”Flipped Classroom”

Elever som inte klarar av att vistas i skolmiljön ska ha rätt till undervisning. SPDS föreslår att elever med längre frånvaroperioder ska ha rätt till, digital tillgång till material, filmklipp och inspelade genomgångar möjliggör delaktighet. 

Sk ”Flipped classroom” är en metod med dokumenterat goda effekter för vår målgrupp.

Metoden bygger på att elever tar del av undervisningsinnehåll hemma via inspelade föreläsningar eller presentationer, och därefter använder lektionstid till att arbeta praktiskt med innehållet – med lärarstöd. För elever med NPF-diagnoser, ångestproblematik eller utmattning ger detta ökad kontroll, förutsägbarhet och möjlighet att arbeta i egen takt. Flertalet studier har visat att modellen förbättrar både delaktighet och kunskapsresultat för elever med särskilda behov, särskilt när den kombineras med tydlig struktur och återkoppling.

Digital tillgång till material, filmklipp och inspelade genomgångar möjliggör delaktighet. 

3. Anpassad undervisning ska vara regel, inte undantag

Skolan måste ta ett grundläggande ansvar för individanpassning. Det innefattar:

• Flexibla undervisningsformer – Anpassat efter barnets behov
• Små grupper – Anpassat efter barnets behov
• Specialpedagogiskt stöd – Tidigt
• Åldersadekvata anpassningar 

Vi föreslår även att SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten) får ett utökat mandat och befogenheter att gå in och stötta skolorna.  

• Kompetensutveckling till skolorna och lärarna
• Ta fram åtgärdsprogram
• Stötta vid genomförande och uppföljning
• Utreda behov
• Rådgivning
• Etc
• Att även föräldrar kan anmäla att skolorna ska ta emot hjälp och stöd

4. Elevhälsoteam med logopedkompetens

Vi föreslår att det blir obligatoriskt för skolans EHT-team att ha tillgång till logoped. För många barn sker screening för sent, trots att tidig språklig identifiering är avgörande för att kunna ge rätt stöd i tid.

5. Skollov fungerar inte för vår målgrupp

Många barn som är hemma under längre perioder är det på grund av psykiskt dåligt mående (beskrivs i remissen). 

Remissen tar även upp att lovskolan har en begränsande eller utebliven effekt på just denna grupp barn. 

SPDS föreslår att lovskolan tas bort helt. Då de inte bara riskerar utebli, kan lovskola även förvärra barns psykiskt dåligt mående och förvärra måendet för barnen. Barn, speciellt denna grupp, har ett extra behov av återhämtningsperioder som är av stor vikt att skolan inte förvägrar dem. 

6. Konsekvenser för familjer

När barn inte kan vara i skolan drabbas hela familjen. Många föräldrar tvingas gå ner i arbetstid eller sjukskriva sig. Det här är ett växande samhällsproblem som måste synliggöras och inkluderas i konsekvensanalyser.

SPDS föreslår att statistik över hur många som tvingas gå ner i arbetstid eller stå utanför arbetsmarknaden för att kunna vara hemma med sina barn upprättas samt statistik över hemmasittare etc. För att få en bättre överblick över hur stor problematikens omfattning är. 

8. STAR-projektet ifrågasätts

Vi är tveksamma till behovet av det kostsamma STAR-projektet. Det finns redan omfattande forskning och beprövad erfarenhet som visar på de positiva effekterna av små undervisningsgrupper. Resurser bör användas mer effektivt.

Vi riktar främst mot kostnader och onödigt dubbelarbete med den redan befintliga forskningen.

Vi föreslår att dessa pengar istället används mer effektivt. I form av att nyttja kunskaper som redan finns och påbörja arbetet för att skolorna ska börja arbeta utifrån redan existerande forskningsresultat.

9. Rätt till undervisning även vid frånvaro

Idag ligger ett ensidigt fokus på elevens fysiska närvaro i skolan. Men när en elev är hemma under längre tid – oavsett skäl – får de ofta ingen undervisning alls. Det är oacceptabelt. Skollov eller fler undervisningstimmar löser inte detta. 

Tvärtom riskerar elevens mående att försämras ytterligare. Vi efterlyser “verkliga” lösningar – tillgång till anpassad undervisning, på elevens villkor, även under perioder av frånvaro.

Vi hänvisar till de redan befintliga skollagarna: 

• 1 kapitel, 10§; Barnets bästa vara utgångspunkt
• 3 kapitel, 11a§; Distansundervisning; Ett beslut enligt 9 § får innebära att särskilt stöd ska ges i form av distansundervisning och annan undervisning 
• 7 kapitel: 2-7§ Rätten till utbildning
• 22 kapitel 9§; Distansundervisning i vissa skolformer
• 24 kapitel 20-22§; Utbildning i hemmet eller på annan lämplig plats

SPDS föreslår: Anmälningsplikt till Skolinspektionen vid orosanmälan

SPDS föreslår att vid en orosanmälan från en skola till socialtjänsten, ska en automatisk parallell underrättelse gå till Skolinspektionen. Syftet med detta är att säkerställa att barnet får ett helhetsperspektiv i den utredning som följer – där både hemmets och skolans miljö granskas. Det är i dag vanligt att fokus efter en anmälan enbart hamnar på föräldrars omsorgsförmåga, trots att barnets situation i skolan ofta är en avgörande faktor bakom oro, psykisk ohälsa eller skolfrånvaro.

Ett sådant dubbelspår skulle skapa bättre transparens, ansvarsfördelning och skyddsnät för barn. Skolinspektionen har insyn och möjlighet att granska om eleven fått tillräckligt stöd enligt skollagen, inklusive tillgång till särskilt stöd, anpassningar, trygg skolmiljö och fungerande samverkan inom elevhälsan.

Att införa en modell där Skolinspektionen automatiskt underrättas vid orosanmälningar kan:​

• Säkerställa att skolans roll i barnets välmående beaktas i utredningar.​
• Främja samarbete mellan skola och socialtjänst.​
• Öka transparensen och ansvarstagandet från skolans sida.

Systemet har likheter med hur det fungerar i vissa delstater i USA och i Storbritannien, där skolrelaterad information måste inkluderas i sociala riskbedömningar. I dessa fall måste elevens skolnärvaro, stödinsatser och lärmiljö dokumenteras och delas mellan skolmyndigheter och barnskyddsorgan.

Vi anser att ett motsvarande system i Sverige kan förhindra att barn far illa på grund av en ensidig bedömning. Det skulle också motverka att huvudmän eller skolor undviker ansvar för brister i skolmiljön genom att oron ensidigt kanaliseras mot hemmet. En samordnad anmälningsmodell är ett steg mot ett starkare och mer rättssäkert barnskydd. när skolan gör en orosanmälan till socialtjänsten, ska en automatisk anmälan gå till Skolinspektionen. 

Hela barnets miljö måste kunna utredas – både hemmet och skolmiljön – för att säkerställa barnets välmående och rätt till adekvat stöd.

Diagnoser – Förtydligande

Vi ser att utredningen nämner NPF i form av ADHD och autism. NPF upplevs nämnas som en samlingsbeteckning. Det är viktigt att belysa att det finns fler grupper inom NPF som har specifika behov. Inom begreppet NPF (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) ingår dessa diagnoser:

• ADHD
• Autism
• Dyslexi
• Tourettes syndrom
• Språkstörning/DLD (Developmental Language Disorder)
• Intellektuell funktionsnedsättning (IF)
• OCD (Obsessive Compulsive Disorder, tvångssyndrom) – ofta kopplat till NPF
• Bipolär sjukdom och ångestsyndrom – ibland kopplade till NPF

• • Dessa ingår inte alltid i NPF men är vanliga samsjukligheter hos personer med t.ex. ADHD eller autism.

Varje grupp har sina behov och det är problematiskt om enbart vissa tas upp. Eftersom de olika grupperna har olika behov och varje grupp skiljer sig åt markant. 

En grupp elever som inte heller får glömmas är de med osynliga funktionsnedsättningar relaterade till smärta och trötthet. 

Anpassningar ska ske utifrån individens behov och inte enbart diagnos, i enlighet med skollagen och FN konventionen. Läraren ska verka utifrån barnets bästa. Vikten av att ha en adekvat utbildning för att bemöta alla barnen är av stor vikt. 

Avslutning

Vi ser positivt på att resurser riktas till elever med stora behov. Men vi uppmanar till att förslagen utvecklas för att inkludera de mest utsatta barnen. Mer undervisningstid behöver kombineras med insikter om elevens situation och anpassade metoder för att ha verklig effekt.

För att säkerställa att alla barn får rätt till en fungerande skolgång – oavsett om det handlar om långvarig frånvaro, psykisk ohälsa, särskild begåvning eller neuropsykiatriska diagnoser – krävs ett nytt synsätt på inkludering och ansvar. Skolsystem behöver vara inkluderande för varje barn, där både hemmet och skolan kan granskas när barn inte mår bra, och där lösningarna anpassas efter barnets behov.

Med vänlig hälsning,

Skolan på ditt sätt (SPDS)