Sammanfattning
Skolan på ditt sätt (SPDS) välkomnar ambitionen att stärka skolans kunskapsuppdrag. Samtidigt vill vi betona vikten av grupper (NPF, särbegåvade, långtidssjuka m.fl.) i reformarbetet.
- Värna motivation och självbild genom anpassade mål och tidiga insatser för de elever som ligger i riskzonen att halka efter – eller som behöver snabbare progression.
- Balans mellan digitalt och analogt lärande, så att digitalisering blir en del i att säkerställa att alla barnen får en likvärdig utbildning och att alla barn ges chansen att få utbildning.
Vi vill särskilt lyfta behovet av att:
- Avvakta resultaten från pågående analyser av PISA-fallet för att utforma rätt åtgärder.
- Garantera likvärdighet genom tydligare nationella ramverk för undervisning, digitalt stöd, material och riktlinjer.
- Säkerställa inkludering av alla elever.
Yttrande
1. Inledande reflektion: Pisa-resultat och bakomliggande orsaker
Regeringen pekar i remissen på behovet av en starkare kunskapsinriktning, delvis med hänvisning till tidigare PISA-resultat. Samtidigt framgår det att en fördjupad analys av varför Sveriges resultat i PISA har fallit ännu inte är färdigställd – OECD har fått i uppdrag att slutföra en sådan först våren 2025 (Regeringskansliet 2024). Det är alltså fortfarande oklart vilka faktorer som ligger bakom de försämrade resultaten.
Vår ståndpunkt
- Innan djupgående förändringar föreslås, är det viktigt att avvakta resultaten från den pågående OECD-analysen. Om till exempel bristande studiero eller frånvaro av anpassade arbetsmetoder visar sig vara huvudorsakerna är förslaget att lägga in fler timmar i ett visst ämne inte en lösning på huvudproblemet.
- En effektiv skolreform bör därför baseras på evidens, inte enbart på antaganden.
2. Alla elever ska lyckas – men hur?
I remissen tydliggörs att ”15 procent av eleverna som avslutar årskurs 9 saknar kunskaper för behörighet till gymnasiet”. Därmed finns också behov av att säkerställa att alla elever får rätt förutsättningar att nå kunskapsmålen. Det är oklart hur man konkret tänker inkludera skilda elevgrupper, exempelvis:
- Elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF)
- 2E (twice exceptional)
- Särbegåvade elever
- Långtidssjuka elever
- Elever som av andra orsaker inte kan närvara i klassrummet eller har en annan form av icke-fungerande skolgång
Våra frågor och förslag
- Differentierad undervisning
Skolan måste i högre grad anpassas efter barns olika kognitiva förutsättningar. Hur säkerställs exempelvis att barn med NPF, eller barn med en snabbare utvecklingstakt, får individuella anpassningar?
- Tydlig evidensgrund
Remissen bör tydligare redovisa vilken forskning man bygger förslagen på. Vad grundar man antagandet i om att just mer fokus på fakta och ämneskunskaper ensamt ska lyfta de mest utsatta elevgrupperna och de 15% remissen bla pekar på?
- Motivation och självbild
Enligt Jean Piaget och efterföljande forskning är både kognitiv utveckling och elevens självbild avgörande för lärandet. Elever som lyckas tidigt utvecklar en positiv självuppfattning och vågar ta sig an fler utmaningar; de som misslyckas tidigt riskerar att fastna i en negativ spiral. Reformer bör därför utformas så att alla elever, oavsett startpunkt, får uppleva framgångar.
Motivation är en avgörande faktor för lärande. Med dagens skolsystem riskerar systemet att hämma motivationen hos många elever. En grupp som särskilt ligger i riskzonen, är de som snabbt tillgodogör sig nya kunskaper. Gruppen särskilt begåvade står för ca 5 % av eleverna i Sverige. När elever tvingas repetera innehåll de redan behärskar kan detta leda till frustration och passivisering. Det är därför av yttersta vikt att skolan utvecklar system för att identifiera elever som är i behov av acceleration och ge dem möjlighet att arbeta i en takt som motsvarar deras kapacitet.
Skolinspektionen rapporterar även att så många som 15–20 procent, alltså både elever som är högpresterande och särskilt begåvade, har behov av mer stimulans i form av berikning och/eller acceleration. Men idag är bedömningen att det är få skolor som ger dessa elever den stimulans de har rätt till enligt skollagen. Studien visar även att det brister i att identifiera dessa elever.
Rapporten belyser även att; “Både lärare och representanter för elevhälsoteamet uppger dessutom att elever som kognitivt ligger långt fram sannolikt även finns bland de elever som redan tappat motivationen för skolarbetet och därför har svårigheter att nå målen.”
I dagsläget saknas tydliga rutiner för att identifiera och stödja dessa elever. Det bör finnas nationella riktlinjer för hur skolor kan arbeta systematiskt med detta och skapa en mer inkluderande skola där även de som lär sig snabbare och har lättare att ta till sig information får rätt förutsättningar att utvecklas. Dessa barn riskerar enligt rapporten att få vänta till förmån för gruppens kollektiva progression.
3. Likvärdighet och metodval i undervisningen
Remissen betonar att lärare ska ha stor frihet i valet av metoder. Idag kan vi konstatera att skolan är ”ojämn” och att det kan liknas vid ett lotteri vilken undervisningskvalitet eller inriktning en elev får. Vi anser att det finns utrymme för mer enhetlighet för att säkerställa att alla barnen får en mer likvärdig utbildning:
Våra synpunkter
- Nationella ramar och stöd
I stället för att ge helt fria tyglar till varje lärare och rektor behöver det tas fram tydligare ramverk som vägleder undervisningen – exempelvis genom riktlinjer kring aktuella och evidensbaserade pedagogiska modeller.
- Delade resurser och material
Mer standardiserade, digitala lösningar skulle ge eleverna möjlighet att ta del av samma typ av undervisningsmaterial, även om de byter skola, är hemma på grund av sjukdom, eller har behov av distansundervisning.
- “Flipped Classroom” och inspelat material
Dessa metoder kan underlätta för både elever och lärare. Inspelade genomgångar gör det möjligt för elever som missat lektioner, eller behöver repetera, att enkelt ta igen. Det blir också enklare om man tar in en vikarie – undervisningen fortsätter i samma spår.
- Likvärdighet
Vi förordar att det ska vara krav på digitalt system. Till exempel Google Classroom eller motsvarande. Detta skulle underlätta elevens och lärarens arbete och öka transparensen kring progression och bedömningar. Det skulle vara en del i att säkerställa att alla barnen får en likvärdig utbildning. Samt att eleven alltid har tillgång till sin undervisning.
- Kunskapsbrist om hemmasittare och frånvaro
Ett annat allvarligt problem är den låga kunskapen om hemmasittare och den bristande nationella kontrollen över faktisk skolfrånvaro. För att kunna analysera och åtgärda detta problem behöver Sverige införa en enhetlig och transparent uppföljning av frånvaro data. Skolor bör också få tydligare riktlinjer för hur de ska arbeta med att återintegrera elever som har långvarig frånvaro.
- Prövning och tentamen – behov av tydligare rutiner
I dagsläget saknas enhetliga rutiner för hur elever kan tenta av ämnen så kallad prövning, vilket skapar en rättsosäker situation där prövningsmöjligheter är godtyckligt organiserade. För elever som av olika anledningar behöver tentera av ett ämne bör det finnas tydliga nationella riktlinjer och en etablerad praxis för hur detta ska gå till i praktiken.
- Kompetenshöjning för att möta NPF och särskilt begåvade elever
Lärare och skolpersonal behöver bättre utbildning i hur de ska bemöta elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) samt särskilt begåvade elever (SB). I dag är dessa grupper ofta missförstådda och får inte det stöd de behöver. För elever som har anpassade scheman, där yngre elever studerar med äldre årskurser, behöver skolor också utveckla strategier för att säkerställa en trygg och inkluderande klassrumsmiljö.
- Övergången mellan grundskola och gymnasium – behov av bättre samarbete
I dagsläget finns betydande praktiska hinder för elever i övergången mellan grundskola och gymnasium, särskilt för dem som har särskilda behov eller en annan studietakt. En lösning som borde analyseras är möjligheten att vissa elever kan gå ett år mer eller ett år mindre, beroende på deras individuella förutsättningar.
- Lärandefokus istället för timkrav
Skolans fokus bör ligga på vad elever faktiskt lär sig, snarare än enbart antalet timmar de tillbringar i skolan. Bedömning av kunskap bör i högre grad utgå från elevernas faktiska förståelse och förmågor, snarare än att vara begränsad till en specifik redovisningsform. Skolan behöver bli bättre på att skilja på vad som är viktigast i en uppgift – själva kunskapen eller vägen dit. Tydlighet i vad som bedöms och varför är avgörande för en rättvis och inkluderande bedömning.
- Förslag: Nationell standardisering av digitala lärresurser
För att säkerställa en mer likvärdig utbildning över hela landet föreslås en nationell standardisering av digitala lärresurser. Detta skulle innebära att alla elever, oavsett skola och geografisk plats, har tillgång till samma pedagogiska material och digitala verktyg. En nationell plattform kan möjliggöra:
- Enhetliga och kvalitetssäkrade digitala läromedel.
- Möjlighet för elever med långvarig frånvaro att följa undervisningen.
- Ökad transparens och jämförbarhet i undervisningsmaterial.
- Ett system för individualiserad undervisning där elever kan arbeta i sin egen takt.
En digital standardisering kan också bidra till att minska klyftorna mellan skolor och öka jämlikheten i utbildningen.
Sammanfattning av förslag
- Inför tydligare strategier för att skapa verkligt utmanande uppgifter för begåvade elever.
- Utveckla system för att identifiera och stödja elever i behov av acceleration.
- Inför nationell uppföljning av skolfrånvaro och utveckla strategier för att hantera hemmasittare.
- Etablera tydliga nationella riktlinjer för hur elever kan tentera av ämnen (prövning).
- Höj kompetensen inom skolorna kring NPF och särskilt begåvade elever samt fler grupper med olika behov.
- Förbättra övergången mellan grundskola och gymnasium.
- Skapa en mer flexibel skolgång där lärandet, inte antalet timmar, står i fokus.
- Implementera en nationell standardisering av digitala lärresurser för att öka likvärdigheten i undervisningen.
4. Digitalisering kontra analog färdighetsträning
Remissen nämner att “grundläggande färdigheter bäst förvärvas genom analoga aktiviteter i analoga miljöer” för yngre barn, men även att digitala läromedel och verktyg behövs i takt med stigande ålder.
Vår syn
- Kompletterande, inte konkurrerande
Digitala och analoga undervisningsformer bör ses som komplement. Med en tydlig metodik kan lärare välja rätt verktyg vid rätt tidpunkt. Anpassning efter elevens behov och förutsättningar.
- Utbildning
Lärarna behöver få utbildning på vilket sätt och när digital undervisning stärker undervisningen. Felaktigt användande av digitala läromedel kan ge negativ effekt.
- Viktigt att barn har tillgång
Digitala resurser borde vara ett krav. Att alltid finnas tillgängliga för de elever som – av hälsoskäl eller andra skäl – inte kan närvara fysiskt i skolan. Det är viktigt att de inte stängs ute från samma material som klasskamraterna. Och i och med det stängas ute från undervisning de har rätt att få.
7. Barnrättsperspektivet och rätten till skolgång
I remissen diskuteras vikten av att alla elever ska rustas med kunskap, bildning och färdigheter. Ett starkare barnrättsperspektiv innebär också att:
- Alla barn, även de som behöver anpassade lösningar eller inte kan närvara i skolan, ska garanteras rätten till undervisning.
- Elevens röst och åsikter bör höras när undervisningens upplägg planeras.
- Elever med NPF, hög begåvning eller långtidssjukdom och/eller kroniska tillstånd m.fl. behöver särskilt tydligt stöd och särskilda insatser.
Krav på skolan
Digitala verktyg för elever med hög frånvaro. Skolan ska tillhandahålla digitala läromedel och undervisningsverktyg för elever med hög frånvaro, oavsett orsak. Exempelvis kan plattformar som Digilär eller liknande system användas för att säkerställa att eleven har fortsatt tillgång till undervisning och kursmaterial. Syftet är att garantera rätten till utbildning även för de elever som tillfälligt eller långvarigt inte kan närvara i skolans lokaler.
8. Avslutande rekommendationer
- Utvärdera effekterna av reformen innan genomförande
Vänta in pågående och kommande analyser, såsom OECD:s studie av PISA 2022-resultatet, för att säkra att åtgärder riktas rätt.
- Säkerställ att nya läroplaner blir mer inkluderande
Stärk stödet till lärare för att möta behoven hos samtliga elevgrupper – i synnerhet dem som idag riskerar att stängas ute från en likvärdig utbildning.
- Bygg vidare på evidensbaserade arbetssätt
Ta vara på beprövad erfarenhet och forskning om kognitiv utveckling, motivation, självbild och effektiva pedagogiska metoder.
Vi ser fram emot en fortsatt dialog kring hur man bäst stärker kunskapsinriktningen i svensk skola, utan att tappa bort de elever vars behov ännu inte uppfylls av dagens system.